Maria Bäckström...

Tomma ord som fastnar.

Kategori: Livet.

Dagen som skulle komma att bli en av dom jobbigaste på väldigt länge är snart över. Blott 28 år är jag tyvärr snart en veteran när det gäller begravningar. Den tydligaste av dom alla är snart 18 år bort. Jag och mina pepitarutiga byxor fattade mammas trygga hand och trevade genom folkmassan in i kyrkan. En kyrka som hade utrustats med extrastolar för att rymma alla som hade samlats för att ta farväl. Längst fram, bland ett hav av snittblommor fanns du. Våran ängel. 
 
I skrivande stund sitter jag i mörkret på Brändströmsgatan 17B, lyssnar på låtar som jag inbillar mig kunna tämja det som skenar inom mig. Försöker skingra tankarna och placera känslorna i fack. Försöker hitta ett utrymme nånstans inombords där jag kan låsa in dom. Försöker gråta för att lätta på trycket. Försöker förstå mig på livet. Ta in allt som har hänt. Bearbeta det som inte kan bearbetas än. Försöker acceptera att vi har skiljts åt idag. För alltid. 
 
Citatet nedan är en text som jag alltid har med mig. Den påminner om att livet är nu. NU. Att jobba för mycket är något som jag redan har provat på i det här livet. Ingen kommer tacka dig för att du jobbar ihjäl dig. Gå ner i timmar och ha tid för en massa saker som kommer att berika livet med så mycket mer än pengar. Att släppa ut känslor, att berätta hur du känner, kan komma att vara det bästa du har gjort någonsin; 
Jag trivs inte här. Jag vågar inte det. Jag är kär i dig...Gör det bara. Går det åt skogen så är det inte hela världen. Okej, att bråka om pengar är helt värdelöst, det vet alla. Pengar är bara material, som gör det lite härligare att leva för tillfället. Men pengar är ingenting om du inte har hälsa, vänner eller familj. Lättnaden över att våga säga nej är underbar. Ruset av att kasta sig ut och våga säga ja är fantastiskt. Även om det gäller ett kort tag, våga lev nu, våga vara lycklig! 
 
 
"Jobba inte för mycket. Låt inte känslorna stanna i era bröst. Prata. Bråka aldrig om pengar. Våga säga nej. Våga säga ja. Våga vara lyckliga." (Slutorden i Kristian Gidlunds Sommar i P1.)
 
 
 
Tack för ordet. 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: