Farväl.
Kategori: Jobb.
Efter 13 tunga år tillsammans har jag och Svenska Handelsbanken idag sagt farväl till varandra. Man behöver inte vara hjärnforskare för att förstå att det har med det eventuella lägenhetsköpet att göra. Handelsbanken har, som sagt, haft mitt förtroende i många många år, men då Danske Bank erbjöd oss bättre ränta än Handelsbanken var det inget snack om saken.
Idag var vi där på vårat första möte och min första tanke när vi var klara och gick därifrån var:
Idag var vi där på vårat första möte och min första tanke när vi var klara och gick därifrån var:
-HERREGUD VARFÖR I HELA FRIDENS NAMN HAR JAG HAFT HANDELSBANKEN SÅ HÄR LÄNGE!!!!"
När vi kom in på kontoret, möttes vi av en söt tjej som välkomnade oss och frågade om vi ville ha kaffe/vatten/el.dyl, och snabbt försedde hon oss med kallt mineralvatten.
Efter det visade hon oss runt lite på kontoret, som för övrigt var väldigt hemtrevligt, och kändes inte alls som en stel bank. Istället för standardutförandet: ett par trötta skrivbord på rad, omringade av dammiga Ove Jansson-blommor i en furu-spalje, hade dom softa fotöljgrupper i glasade mötesrum, men även sina egna arbetsplatser där dom sitter och arbetar. Vi slog oss ner tillsammans med Bo och Demi i ett av rummen och vi pratade om deras tjänster, kort, konton, försäkringar osv.
Vi pratade också om lägenheter och vad vi kan tänka oss att lägga på boende i månaden. Det var det mest avslappnade bankmötet jag nånsin haft! Vi förde hela tiden en diskussion genom hela mötet. Det var första gången vi träffade dom här människorna och ändå kände vi att vi kunde blotta oss för dom (alltså, inte bokstavligen...ja ni förstår:) och dom dömde inte oss på nåt sätt, utan dom utgick från våran situation och våra förutsättningar.
Efter vårat trevliga möte på banken, åkte vi direkt till visningen av Sörbygatan. Jag var där en snabbis även i fredags på den första visningen, och vart då stormförtjust. Direkt jag kom in i lägenheten idag försökte jag fråga mig själv varför jag hade varit så exalterad efter visningen i fredags? Lägenheten är fin, och i toppskick, men det kändes inte rätt. Det som gnaver i mig mest är att området vid sörbygatan känns lite "ghetto". En massa höghus, ihopknöade på en gräsplätt. Jag och Mattias tittade på varandra, ruskade på huvudet och åkte därifrån.
Börjar tänka att det kanske är roligare att köpa något som det är lite rust på, så att man verkligen får göra sin egen grej? Som inredningsintresserad är det rätt tråkigt att flytta in i en lägenhet där allt man ska göra är att placera ut sina egna möbler och sen är det klart.
Nåväl. Jag har en egen försäljning att stå i också. På torsdag läggs våran lägenhet ut på hemnet.se men redan nu kan ni se bilderna här ---> http://www.zentuvo.com/se/viewing.html?tour=47440&mode=java
Ögonen svider lite, dags å knyta sig. Godnatt.
