Maria Bäckström...

3.

Kategori: Jobb.

Jag vet inte om jag kan säga att det är tre dagar kvar tills vi åker. Eller om det är 2. För idag räknas ju egentligen inte, eftersom att mer än halva dan redan har gått. Och vi åker ju så tidigt på lördagmorgon att det hinner ju liksom inte bli "en dag" förns vi är hemma :) Vi hade planerat att åka kring sex på morgonen, men det är lite upp till hyresvärden som ska kolla av lyan innan vi sticker. Har ju inte flyttat några väggar eller gjort några oplanerade väggmålningar nånstans så det borde gå fort.
Jag sitter för tillfället i en nästan tom lägenhet, med en massa flyttkartonger och fullproppade väskor runt omkring mig. Dejavu är det första ord jag sätter på min tillvaro. Jag har flyttat förmodligen fler gånger än vad som hälsosamt. Jag har bott i Hallen, Bollnäs, Sandviken, Falun, Kungsgården, Storvik, Kilafors, Gävle, Åre. Jag har bott i allt från trailerpark-husvagn till villa och radhus. Och nu är det dags igen. Och när jag väl har kommit hem, är det dags igen.
Oron spred sig motvilligt i mig på vägen hem till i Gävle i söndags. Tänk om jag inte kommer trivas i Gävle nu när jag har vart borta ett tag? Det kanske kändes som en bra idé att flytta dit just då bara? När jag klev ur bilen och möttes av allt som jag tidigare definerat med hemma, insåg jag att jag hade oroat mig i onödan.
Måndagen spenderade jag i Sandviken. Precis som back-in-the-days lunchade jag med Linnea, och blivande mamma Jessica på Jensas Grillen. Väl där inne slog det mig att Jensas faktiskt är den egentliga anledningen till att vi träffades och blev vänner. Anywho, efter lunchen hamnade vi, som så många gånger förut, på stadshustrappan med en varsin glass. Jag provade nya Daimstruten som faktiskt bara fick 3 getingar. Päronsmaken liksom tog över, och det gillade jag inte. Vanilj for president.
På vägen hem från Sandviken, fick jag för mig att springa in på IKEA en snabbis. Dom hade fått in sjukt mycket nyheter och jag fick slå ner blicken i golvet för att inte få nån sorts inspirations-överdos. Nu vill jag bara hem hem hem! ! !  :)
Allt som man kan kalla porslin, bestick, och glas är invirat i tidningspapper och nerpackat i banankartonger, så nu ska jag pallra mig ner på byn för att köpa nåt sorts färdiglagat microvågs-mål. Dagens I-landsproblem hade farfar sagt. Word.
Hej hej! :)

11.

Kategori: Jobb.

Alltså. Vad är det med norra sverige och parasiter i dricksvattnet? På aftonbladet.se står det i skrivande stund att hundratals människor i Skellefteå har smittats av vad som tycks vara en parasit. Skellefteå kommun uppmanar alla innevånare att koka sitt vatten. Majgad. Runt jul och nyår stod det att även Åre hade smittats av cryptosporidium. Den lilla äckliga parasiten tog sig aldrig till Åre by som tur var. Phuu.
Anywho. Ikväll ska jag ut på galej med mina kollegor från Fjällgården. Ja, igen. Vi ska ha Jameson-provning först och sen käka på Ljunggrens.
Denna dag har inte bjudit på några större äventyr än så länge. Tog en långpromenad, skulle handla mjölk på ica, halkade in på KICKS, var tre hundra spänn fattigare när jag kom ut där i från. Lägenheten börjar likna en flyktingförläggning med alla kartonger och väskor som står överallt. Har försökt packa så mycket som det går. Dock fick jag ett pyssel ryck förra veckan, och släpade med mig en motvillig Mattias ut i hällregn för att plocka björkris.
Detta är resultatet:
Lagom påskigt! :)
Måste duscha nu, gå-bort-skjortan kallar. Haj haj haj.

Den som inte tar bort luddet ska dö.

Kategori: Jobb.

Pulsen har gått ner. Svettpärlorna har dunstat. Och jag andas lugnare. Jag är fortfarande lite rödsprängd i ögonen, men det lägger sig till imorgon. Jag har varken tränat eller pökat. Vad är då anledningen till detta hets-tillstånd?
Jag kom hem från jobbet idag, glad som aldrig förr, pigg som en lärka, hakuna mattata liksom. I hallen på golvet ligger en lapp som bajsade på mitt hurtiga humör. En sjukt ful, tattig, lapp med en enda kladdig, fjantig mening på: 

"Städa efter er i tvättstugan, tack"


Come ooooooon. Lever den här lapp-skrivar-kulturen fortfarande? Jag trodde inte ens att jag skulle få uppleva den. Allting annat sker ju via nätet, twitter, facebook, och andra medier. Kan bli dyrt i längden för visso, att skicka in en Ipad med ett meddelande på, i brevinkastet hos någon så fort man hakar upp sig på ludd i torktumlarfiltret. Mattias och jag sänker medelåldern med drygt 15år i vårat hus. Känns det inte lite mera vuxet att ringa på vid lämpligt tillfälle och lägga en kommentar face-to-face istället? "Alltså det är viktigt att alla tar hand om tvätt stugan, kan inte ni lägga lite extra krut på städningen nästa gång ni tvättar?"...Sure. Mer än gärna. Absolut.

Nu hör det till saken att jag alltid. Läs ALLTID. Torkar av maskinerna ovanpå, sopar golvet, tömmer samtliga behållare och filter från ludd, kollar att det inte är tvättmedel kvar i facken på maskinerna, ser till att det ser sjyst ut innan jag drar liksom.

I trappuppgången sitter två lappar (ja, två!, båda m samma signatur) ang. boende högre upp i byggnaden som slänger fimpar ner på andras uteplatser.

"Till er som slänger fimpar ner på våran uteplats. SLUTA MED DET!!! Kom ner och plocka upp dom istället så att inte våra barn äter upp dom!!!

                       Andersson, Bottenvåningen".


Mata ungarna istället så slipper dom äta fimpar.

Kontentan av min bitterhet är jag tycker att det borde finnas smidigare, mer ödmjuka, mer vuxna sätt att uppmana varandra att hålla efter gemensamma utrymmen på. Istället för en spydig, knölig lapp från tvättstuge-polisen. Punkt.

Avslutar Torsdagskvällen med ett skönt citat från David Batras bok Den som inte tar bort luddet ska dö. Den här lappen satt på Åke Anderssons bil när han skulle hämta den på morgonen. Han hade ställt sig på sin grannes p-plats och fick bita i det sura äpplet.

"Till dig som ställt din bil på min parkeringsplats. Må lössen från 10 000 kameler hemsöka ditt könsorgan."

17.

Kategori: Jobb.

I just came to say Hello. Personalfesten är avklarad. Och vilken fest sen. Efter tävlingar och lekar vankades det två härliga rätter på Timmerstugan, där vi festade som om det inte fanns någon morgondag, fram tills att klockan vart halv två.
Då fick någon en snilleblixt och skrek; "Nu drar vi till måndagsklubben!!" Sagt och gjort. Vi knökade in oss i ett gäng taxibilar, och erövrade Hotell Tott där Måndagsklubben huserar. En halvtimme fylld av dans, fulla norrmän utan tröjor, och underbar superbra housemusik, senare var det dags att ramla hemmåt. Det vankades efterskiva till höger och vänster, men även mina ögon gick till höger och vänster, så jag tog mitt lilla förnuft till fånga och snurrade hemmåt.
Dagen efter: Tisdag alltså, är en dag som jag helst av allt vill glömma. Rött vin, vitt vin, champagne, hallonlaks, öl, cider, mintuu, och slutligen fis-herman, hade en egen efter-fest i min mage = Bakfylla deluxe. Ett gigantiskt maxmål, en kortare promenad, och en hel del vila räddade mig denna hemska tisdag. Titt som tätt log jag, för att festen kvällen innan var fan så jävla värt det.
En kortare inventering av festväskan visade att jag har allt smink med mig hem, och allt är helt. Till och med mitt fina puder som Mattias köpte till mig :) En närmare titt på festkläderna väckte misstankar om att jag hade bestigit ett ler-mount everest och satt mig på toppen druckit rödvin med mina vita byxor som något sorts filter.
Till min stora förfäran upptäckte jag även att stövlarna som jag använde för första gången i måndags, inte följde med mig hem. Om någon hittar en blå lerig systemkasse med ett par stövlar i. Ring. Tack.  


Idag var jag ut i pisten. Dels för att ta ett par åk innan Sveriges alla påsklovs-barnfamiljer invaderar Åre på Söndag, och dels för att hälsa å min vän Kallebulle som pistar inför Jon Olson Invitational (Stor tävling, med ett stort hopp, end of story). Insåg att det var nästan fyra veckor sen jag åkte, av olika anledningar, och att snön i backen inte riktigt är den samma som för en månad sen. Istället för pudrig, fjäderlätt nysnö, låg det tung, vit/grå sorbet-snö. Min talang att åka i sånt före är så gott som obefintig, så det vart några korta åk sen gav jag upp. Ett par saker som jag har lärt mig sen första åket i december är:
-Ner kommer man alltid.
-Det gör inte alltid skitont när man ramlar. Men oftast.
-Det finns tre kategorier i backen. Norrmän, ryssar, och vanligt folk.
-Ser du barn i backen, håll dig undan. Dom kan göra plötsliga vändningar och utan att blinka blir man utpekad som boven i dramat.

Anywho. Det är dags att tvätta. Klockan är mycket jag vet, men om grannarna klagar skyller jag på vinterkräksjukan.


Klart man längtar hem, men såna här dagar klagar man inte ett dugg.

 

Ciao.

20.

Kategori: Jobb.

Med tjugo dagar kvar i Jämtland så skulle detta mycket väl kunna vara mitt sista inlägg innan vi far hemmåt. Största anledningen till denna spekulation är att jag kommer knega mycket fram tills att vi faktiskt åker och den lediga tiden kommer att ägnas till att packa, eller att vara packad. Har blivit några tokfyllor dom senaste veckorna, men jag tycker fortfarande att jag är värd det, eftersom att jag var ganska återhållsam med dessa i början av säsongen. (Förutom vecka sex, som var en enda stor fylla.)

Imorgon har vi säsongsavslutningsfest. Samtliga i personalen kommer att vara med och temat är vitt med hatt. Vitt för mig är ju sommarens färg, så vita kläder var inte det första jag prioriterade när jag packade i december. Hatt-frågan är löst, och jag har faktiskt fått tag på en sjukt snygg hatt som jag kommer använda en del i sommar också tror jag. Kläder ska jag spåna på ikväll då jag är övergiven på Tottebovägen eftersom att mattias ska styra nere på Werséns. Hoppas på mycket skratt och en trevlig kväll. Bilder utlovas.
Dagen i övrigt har varit en riktigt trött-söndag. Det var grått och disigt ute, och molnen hängde så lågt att man knappt såg upp till Tott. Började dagen med en långpromenad, kikade lite på skidtävlingarna vid Timmerstugan, tog sedan förnuftet tillfånga och gick hem. Mötte en turk på vägen hem även. Typ första turken jag har sett sen vi kom upp. Han sjöng hallelulja fast han hade gjort en typ "bön"-version av den. Log lite för mig själv eftersom att jag kände mig lite som hemma i Gävle där mångfalden är betydligt mycket större än här i Åre.
Så här fina var mina kollegor som åkte i tävlingen:
Hemresedatumet är nu spikat. 30 april, klockan 06.00 står TJU 098 i startgroparna. Valborgsmässoafton kommer alltså att firas på hemmaplan. Frågan är vad man gör på valborgsmässoafton nuförtiden. När man var yngre (fjortis) åkte man till Hofors och drack fulsprit ur petflaska i parken. Med fulsprit menar jag antingen hembränt, eller slattar från olika spritflaskor i Mamma Evas fina barskåp. (Förlåt Mamma, älskar dig.) Dessvärre var jag inte lika skillad på att blanda spritsorter som jag är nu, så jag nallade lite av varje ur flaskorna som såg roliga ut. Typ bananlikör+galliano+lite campari också en skvätt vodka. När man var ännu yngre tog man järn-hästen till bro för att kolla på fyrverkerier. Yeeeah.
Eftersom att jag är så jäla sämst på å lägga upp bilder så bjuder jag på en från häromdan...så här häftig va man då. Ding ding ding. De ä ja å mina rossignol. Aa, man kö ju bah med rossignol om man säger. HEAD ä ju bah skit de. Kung kung. Kungslalomskider, kungslalomskider, hu-hu.
Har så länge letat efter en gräddsnipa och en sockerskål. Sist jag var i Järpen hände det oväntade:
En liten gräddsnipa med tillhörande sockerskål för 15 kronor, precis så skavd och lagomt sliten som jag vill ha det. På bilden är det för övrigt strösocker i gräddsnipan och flingsalt i sockerskålen. Rätt fast tvärtom.
By the way så tänkte jag sälja chabby-chic-trash-half-fixed-half-broken-TJU098 när jag kommer hem och skaffa mig en sån här istället. En bild säger mer än tusen ord. Varsågoda.
På tal om bilen så ska jag göra ett ryck och städa den nu. Ciao.

29. (Helt sjukt)

Kategori: Jobb.

Jag är upprörd. På en lördag. Så jävla onödigt.
Men jag hade beställt så fina shorts och även en jacka på rea från H&M.
Och trots att jag har ändrat min adress till Tottebovägen 6 och valt OK/Q8 i Åre som utlämningställe så har dom ändå skickat hela skiten till Gävle?!?? Hur tänkte dom liksom? Jag pratade med kundtjänst-tanten idag och hon sa att man inte fick ändra adress, för då ser dom på H&M att uppgifterna inte stämmer, och då skickas grejjerna automatiskt till dit där man är skriven. (Jag är fortfarande skriven i Gävle) Det hör till saken att jag har beställt grejjer upp hit i två omgångar tidigare i vinter på exakt samma sätt, och då har paketen kommit upp hit.

Samtalet lät ungefär så här:

KT: -Du får inte ändra uppgifterna för då stämmer det inte med vårat register...
M: -Men jag bor ju här uppe tillfälligt, och det har funkat dom andra gångerna jag har beställt?
KT: -Ja men du måste VÄLJA ett utlämningsställe i Åre.
M: -Aa, jag gjorde det ju.
KT: -Ja men du får inte ändra dina uppgifter själv för då stämmer det inte.

Vad spelar det då för roll att dom har mina adress uppgifter om dom ändå inte följer dom? Sjukt irriterande.
Plötlisgt böt hon tonläge som att hon kom på en briljant idé:
-Men du! Du kan ju låta paketet gå tillbaka, och så kan du välja att beställa varorna igen??

Tur att du inte vart politiker eller raketforskare.

Hur som helst så sitter jag med deklarationen i högsta hugg på nätet. Om någon annan än jag har sålt en bostadsrätt och ska deklarera vinst i "Inkomst - Kapital", så kan du väl göra dig hörd, jag behöver hjälp nämligen. Min mäklare säger att jag ska fylla i vinsten i ruta 65, men det finns liksom ingen sån. Jag hittar den inte i alla fall. Får jag ingen hjälp fyller jag i vinsten på "Avdrag för arbetskläder" eller nåt annat skoj. Hahahahahahahah.

Trodde för övrigt att duschen stod och droppade nyss. Men det var från takrännorna utanför fönstret det droppade. Yeeeees. Välkommen våren!!! :)