Mellandagar. Mellannöjd. Mellankul. Julhelgen flög förbi och jag jobbade samtliga juledagar. Julafton firades redan den 23 på Tottebovägen. Vi käkade lite på Brooken, öppnade julklappar och peppade inför helgen. Eftersom vi redan har gett varandra en del julklappar i förväg, så var det inga berg som trängdes under granen. Men ack så fina klappar jag fick. Bla fick jag en CLEAN-parfym och en gigantisk fotoram, som jag ÄLSKAR! Här får jag plats med en massa härliga sommarbilder på nära och kära, dom tittar jag på när Gävle och Sandviken känns alldeles för långt bort.
What else. Jag har vart ledig också. Och det har inte mattias. Så jag och TJU 098 tog en road trip till Järpen för att handla lite prylar till lägenheten. Järpen är en liten håla typ 2 mil från Åre, och där närmaste second-hand butik finns, eller loppis som det heter på gammelsvenska. Lägenheten är fortfarande tom så att det ekar, så det behövs lite textiler och skrymmande saker som dämpar ljudet lite. Medan jag ändå var i Järpen så gjorde jag ett kort stopp på ICA (ICA i Åre är löjligt dyrt, så att det nästan lönar sig att åka till Järpen å handla). Men som jag skulle få ångra det. Stämmningen inne på ICA var mycket spänd och folk vimsade omkring med tomma blickar. Fenomenet kallas "Vi som, i vild panik, handlar ett gigantiskt berg julmat i absolut sista minuten"...jag själv skulle ha en limpa och ett paket juice. Nåväl, jag hade inte bråttomt nånstans så jag ställde mig snält i kön som var typ 12m lång. I ögonvrån ser jag ett riktigt by-original smyga sig närmare kassan. Med ett aftonbladet under armen stod han vrångt och blängde på kvinnan som packade upp sina varor. När hon var klar KLIVER GUBBJÄVELN FÖRE alla i kön och lägger sin knöliga, trötta tidning på bandet!!! Tanten som stod före mig vände sig och viskade "Men är han knäpp eller?" och vispade med pekfingret vid örat. (Kocko-tecknet ni vet). Vi bildade en hat-union mot gubben. Hade inte hon visat gott mod, hade jag ballat ur och skällt på russin-fejjan. Alla andra köar och har man knappt om tid SÅ KAN MAN FRÅGA INNAN MAN LÖMAR SIG FÖRE i julkön. Jävla pensionärer. Fattar inte hur dom orkar stressa så mycket. Vad har dom bråttom till om dom inte ens jobbar liksom? Tjugo minuter innan öppning hänger dom på låset utanför banken. Stackare. När jag blir pensionär ska jag äta kakor till frulle varje morgon, ha långa fula storblommiga kjolar, och spela bridge å röka cigarr på tisdagar. Och så klart dricka vin varje dag. Som en äldre kvinna sa förut "Ja, ge mig ett glas till du, jag kör så mkt bättre då". Hahahahaha.
Från och med nu heter det 27:e december ska julegranen ut. Det där gröna ni ser är alltså barr i miljardertal, och symboliserar ungefär en fjärdedel av allt barr som rasade av granen idag. Resten låg kvar på golvet i lägenheten. Mattias insåg idag att det här med äkta gran kanske var en rätt sliten idé. Tack gud. No more living trees.
Klockan är lite för mycket och det är dags att veva ner ögonlocket för lite sömn :) Men först en grym bild från min älsklingsstad! <3
Min hjärna är helt överkokad. Från 09.00 till 17.00 idag har jag suttit på röven och lyssnat och tagit in information. Ett tag trodde jag att hjärncellerna typ var förbrukade - jag satt som en zombie och bara gapade (bortsett från när jag gäspade vilket var typ var tredje minut) Förutom all info man matades med, fick vi träffa alla andra medarbetare: cirka 48 pers. Det var ingen dans på rosor. Alla ville veta saker om en, alla ville ha en ny bästa kompis att ty sig till, och alla pratade hejvilt, eller ja dom flesta i alla fall. Det påminde lite om Harrys-öppningen. Jag hoppas innerligt att det blir som Harry-öppningen också, eftersom att jag fann några av mina härligaste vänner i dom kollegor som jag samarbetade med då; Gullan, Anna, Gabbe, Lina, Tobbe (plus mååånga till :)...och såklart han som jag numera bor med här i Åre: Mattias.
Kvällen igår avslutades med en gemensam middag på Fjällgården. En sjyst husmansrätt, med en massa öl och vin till. Vi åt och drack och det var hyfsat trevligt. Klart man vill lära känna folk, men jag orkar inte ha korsförhör med varenda kotte efter en dag. "Vad har du jobbat förut?" "Vart kommer du ifrån?" "Vilken avdelning ska du jobba på?"...jag kom på mig själv med fejk-fnittra titt som tätt åt vad saker som folk berättade. Herregud, vad gör jag? tänkte jag. Artighets-tvångs-beteende kallar jag det. Anyway, kvällen fortsatte nere på Holliday Club där vi bowlade. Precis som vanligt överträffade jag mig själv i att vara sämst på denna fjantiga klot-"sport". I serie nummer ett bjöd jag på ruggiga 47 poäng, en hel del klot hamnade i rännan med andra ord. Det finns inget mer att orda. Dom andra på min bana sa åt Mattias "Att gå hem och ta hand om förloraren." Jag såg mig slagen och vi knatade hemmåt. När jag vaknade dan efter hade jag på fyllan och villan snattat en sop med tilhörande sopskyffel av grannen, samt förvandlat kaffepannan till julgransfot. Åre är ingen platt pannkaka direkt, det är uppför- och nedförsbackar precis vart man än ska. Mycket ansträngande. På tal om nedförsbackar, så ska jag göra premiär i barnbacken imorgon :) Vädret ser lovande ut och jag är taggad som fan! Uppdatering om detta utlovas hihi.
Övriga dagar sen vi kom upp har vi spenderat här hemma på Tottebovägen 6...packat upp kläder, skor, och lite andra prylar, klätt våran levande julgran, bakat pepparkakshus och lite annat mys :) När vi kom hit i Söndags fick vi lite av en chock. Det visade sig att vi och hyresvärden har lite olika syn på termen "möblerad lägenhet". Detta fanns i lägenheten, och då menar jag att det fanns det här och INGENTING mer:
-Säng -Skranglig Ikea-hylla från -87 -Soffa. -Ën golvlampa, två taklampor. -En ytterst liten TV-bänk. -En köksgrupp som hyresvärdens mammas mormor hade när hon var ung. (?!) -Två mycket fina linneskåp i gammalt trä. Funderar på att snatta med mig dom hem när vi åker. Hoppas på att dom inte märker nånting. -Ett duschdraperi. -En matta.
Lite gardiner, blommor och fotoramar kommer följa med TJU 098 tillbaka när jag åker hem i slutet av Januari. Snart börjar paradise, dags att inta soffposition. Men först lite bilder :)
Jul-trädet fick tina i badkaret innan vi kittade honom.
Tänkte slå på stort först men tålamodet satte käppar i hjulet.
Baren på fjällgården. Lika fin som resten av hotellet. Barchefen berättade att dom säljer upp till fem pallar Carlsberg på en vecka så det lär bli lite tryck :)
En av alla myiga soffhörnor på hotellet.
Ja mamma den här bilden är till dig: Våran lilla soffa. Väggarna är så pinsamt tomma för tillfället just nu så det här är enda bilden från själva lägenheten för den här gången :)
Ett tag var jag lite oroad att jag skulle känna hemlängtan i Åre. Har jag den här under armen kan "hemma" vara precis vart som helst.
Den här underbara lådan innehåller:
12 remastrade album (13 skivor) som utökats med hela 39 bonusspår. Ett tiotal av dessa har tidigare aldrig givits ut i någon form. Albumen är förpackade i uppvikskonvolut som mini-vinyler, alla med en fyllig booklet, som förutom sångtexter innehåller massor av tidigare opublicerade bilder.
En DVD med tio klassiska videor, bl.a. ”Håll Om Mej!” från SVT:s ”Listan” 1987 och den Grammis-belönade ”Det Finns Inget Bättre”. Materialet på DVD:n är digitalt remastrat.
En karaoke-DVD: 16 LeMarc-hits i originalmixar, exakt som på skivorna – utan sång. När TV-rutan fylls av Peters texter är det bara att ta på sig hatten och sjunga!
Titellåten ”Starkare Än Ord” som singel i en outgiven, längre och fullständig version.
En 44 sidor tjock bok, där Peter LeMarc personligt och detaljerat berättar om låtarnas tillkomst och skivornas inspelningsprocess.
13 CD-skivor med 39 bonusspår, 1 CD-singel, 1 DVD, 1 karaoke-DVD, 1 utförlig bok – allt i en box, stilfullt och elegant formgiven av Pär Wickholm.
"– Detta är mitt liv i en låda" , Lemarc.
I samma sekund som jag satte mig i bilen rotade jag fram ett av mina favorit album "Sjutton sånger" och hela vägen hem till Gävle strömmade låt på låt ur högtalarna. 13 skivor har jag att nöta på, så man lär ju inte ledsna direkt. Nån kväll när jag är ensam, ska jag korka en flaska rött och gå igenom allt material man har gått miste om :) Tusen och åter tusen tack till min härliga familj!!!! <3
Dom månaderna som låg framför mig i höstas som skulle gå så trögt, flög förbi mig och nu är det drygt fyra dagar kvar tills att vi åker. Inte ens hälften av vad jag skulle ha gjort är uträttat, vilket inte kom som nån chock för världen.
Ögonen svider och gäsparna tätnar, hörs när vi hörs så att säga. Pyss :)
Värdskapsutbildningen är klar. (Jag hade 94%rätt. M hade 82%. Viktigt)
Väskan är sprängfylld med en massa saker som jag hoppas att jag kommer ha användning av. Dock är jag övertygad om att jag kommer glömma nåt skitviktigt hemma. Typ telefonen eller mig själv. Well, anyway. Dom senaste två veckorna har varje ledig stund spenderats hos släkt och vänner för att hinna träffas en stund, eftersom att det kanske dröjer ett tag innan vi ses igen. I måndags var vi på två stycken två-rätters middagar på samma kväll. Drömde traumatiska drömmar om fläskfilé och marängswiss den natten.
När jag inte har intensiv-dejtat släkten eller hets-ätit, så har jag jobbat. Jag har varit på Furuviks brygga sen den 20:e november. Otroligt fin havskrog som ligger precis vid vattnet. Dom serverar julbord just nu och det är smått kaotiskt. Folk pyntar ju en del för det här fina julbordet så dom verkar liksom lite nervösa att dom inte ska hinna med allting. Ärkemisstaget som många gör är att äta av allt. Let's face it. Ostmackor och köttbullar kan man äta hemma, så det gör man klokt i att hoppa över.
Fail nummer två är det nog mest karlarna som begår - de lägger liksom på "hög" eller vad man ska säga. Längst underst ligger det kallskuret bredvid lax och strömming. Och sen ett lager potatis, kanske en macka, ett par sillbitar, rödbetsallad. Detta matinferno toppas sedan med en skiva oxfilé och en skopa congacssås. Det blir liksom en julbordstårta. Alla vet hur det är när man försöker känna vad det är för fyllning i tårtan man äter - svårt!!! Är det mosad banan eller vaniljvisp?? Det är absolut inget fel i att äta julbordstårta. Men det är så synd för att kockarna har strävat så hårt med maten och när man liksom blandar allting, så kommer inte rätterna till sin fulla tyngd. (Jag vet att det heter "fulla rätt" egentligen, men det blev så konstigt med "rätternas fulla rätt".)
Det är även en hel del företag som kommer och käkar med sina anställda. Vissa bjuder på maten. Vissa går all in. Jag hade ett sällskap i Lördags, vars nota slutade på 38 695kr. Dom var alla rätt bladiga när dom gick, en av farbröderna avslutade kvällen med att göra en behå av servetter som han satte på huvudet på en av tjejerna i servisen. Vi skrattade så att vi tjöt, himla härlig gubbe :)
På tal om jobb så börjar det dra ihop sig - börjar inte förns fem men ska väl kamma till luggen också. Hörs hej.
