Glesa inlägg nu, ber om ursäkt för det. Det har vart mycket att stå i; packa, flyttstäda, flytta, resa, flytta in, landa. Nu har det gått drygt sex dagar sen vi, trötta och slitna, rullade in i Gävle kring midnatt på måndagsnatten. Lättade över att vara hemma, men jag skulle ljuga om jag påstod att Åre-hjärtat inte värkte när vi lämnade tillbaka nycklarna till lägenheten.
I veckan har jag gjort sånt som får mig att må bra; träffa vänner, äta god mat, men också sånt som får en att somna på tre röda - typ som att sitta på arbetsförmedlingen i tre timmar, eller jaga rätt på arbetsgivarintyg.
Gårdagen spenderade jag i Sandviken för att fira Gustav, som fyllde 1år, och Jessica som har hunnit bli hela 30år. Båda tillställningarna var mycket trevliga, varav den sista utmynnade på Lobby Nightclub. På vägen hem från Gävle, tog jag vägen förbi Pappa Ola och bjöd in mig själv på en efterlängtad catch-up-fika och slog på så sätt tre balsam-för-själen-flugor i en smäll den här helgen! Självklart har jag dokumenterat.
Onsdagsgrillningen bjöd på beercan-chicken med en massa härliga tillbehör.
Råder inga som helst tvivel om att födelsedagsbarnet gillar glass :)
Födelsedagståget.
Efter kalaset hade jag, Stella och Soffe tjejmys. Stella satt med oss när vi gjorde oss i ordning för 30års-partaj, och provade en och annan nyans av ögonskugga och läppglans på kinderna :)
På 30årskalaset passade jag på att hålla i lilla Saga, Jessicas systerdotter. Hon var som tillsynes väldigt trött och låg mest och gosade i min famn och drog mig i håret med sina pyttehänder <3
Hemma på Ekostigen hade husbonden kittat oss med vätskersättning, något som skulle komma att göra stooor skillnad för mig. Mår som en prinsessa idag. (Typ).
Barro tittade konstigt på mig och soffe när vi ramlade in vid tvåsnåret, och lade sen ner huvudet i denna något annorlunda position.
Husbonden hade även fixat en riktigt härlig sovplats åt mig, där hade jag kunnat ligga hela eftermiddan med en chipspöse och en sex and the city-box. Tur att man är ansvarsfull och åkte hem och städa bilen istället.
Sista bilden för kvällen innan den sedvanliga, fullkommligt urtråkiga, men livsnödvändiga go-to-bed-ritualen. Annat var det när man var 19 och vaknade med gårdagens smink på Flyktsbackavägen, så rödögd att Ryan Giggs matchtröja skulle se rosa ut i jämförelse. Innan bakfyllan hann slå till, drog man på sig KSK-overallen och käkade mosbrickafrukost på Billisten. Gyllene tider...
Nu är det dags att titta på dokumentären om flygplan och piloters arbetsförhållande. Får se om man någonsin vågar lämna Gävles gränser igen efter den. Ciao!
Tro det eller ej, men förra veckans löp-infall resulterade i två (!) till vändor, alltså sammanlagt fyra löppass förra veckan. Vem hade kunnat gissa det? Är mäkta stolt över mig själv och ska försöka så gott det går att hålla trenden levande.
Igårmorse samlades ett bättre gäng på Supper för att styra kosan mot en, framtills dess, okänt destination. Det var dags för säsongsavslutning, personalfest, la grande finale. Det stod rätt snart klart att Trondheim var vårat mål. Det tog inte många timmar innan min uppfattning om staden hade ändrats totalt och jag var förälskad!! Jättemysig stad som ligger precis vid vattnet, mycket småkrogar, ett par RIKTIGT bra restauranger, och det lilla jag hann uppleva: trevligt uteliv. Vanligtvis är jag helt oduglig på att fotografera när jag är ute på raj-raj, så igår gick jag in för en ren överdrift.
Dagens första aktivitet: Ribbåt till Systrene Karlson, där vi skulle äta lunch.
Platserna i båten var begränsade, så jag och Janni avstod snällt och frivilligt. Istället åkte vi i förväg till Söstrene Karlson (där Micke på bilden ovan, kommer att blanda grogg för glatta livet i sommar, lycka till Micke :) och beställde in champagne fortare än Japan. Under våran härliga långlunch vid hamnen fick jag tillfällig Alzeimers och tog inte ett enda kort. Efter långlunchen ville dom andra bowla. Jag och Julia var absolut inte i Bowling-mood så vi satte oss med Zack på hotellbarens uteservering och pratade familjeliv, fetma, och lådvin. Inte heller där, blev det några kort tagna. Inte förns jag blev terroriserad i badet av svarta faran, var det dags igen.
Så här satt lurvpösen under hela tiden jag badade. Zack såg ut att tycka att det där med badkar verkar helfunky. När jag var klar och hade tappat ut allt vatten, kändes det som en bra idé att sätta zack där i. Av hans reaktion att döma, var det ingen megahit. Zack fick, under ett dimmigt ögonblick på våran personalresa, ett nytt namn. Någon tyckte att Kristoffer passade bättre, och så fick det bli.
Jag och Matthew.
Typ en trejdedel av våran personalstyrka. Fr. v. Ecke, Julia, Mattias, Micke, Hannes. Längst bak, Andreas.
Bättre proviantlåda.
Farbror P håller tal.
Okej. Dator med tillhörande telefon och internetuppkoppling har valt att stänga ner för kvällen. Det verkar helt omöjligt att ladda upp flera bilder. Hur som helst. Vi åt en helt fantastisk kvällsmiddag på Kos. Ett asiatiskt ställe som, precis som Supper, också jobbar med gemensamma upplägg där man delar på det som serveras. Huuuuuur gott och trevligt som helst!!! Efter Kos gick vi vidare till en härlig cocktailbar som heter Raus. Efter ett par drinkar var det dags för att kliva vidare igen, men då valde jag att trava hemåt eftersom att Zack var själv på hotellet.
Thats all for now folks. Fem dagar kvar i Åre. En dag tills att Madre Eva kommer till byn!!! Längtaaaaaar! <3
Pang! Har precis landat i soffan, efter en dag i Östersund. Våran bil blev klar idag så strax innan lunch begav vi oss dit. Angående bilen så har dom inte hittat något egentligt fel. Vanligtvis när man felsöker en bil, får man upp en felkod. Bilen talar om vad som är fel, tex. PL7823. Men när dom felsökte våran bil fick dom bara upp PL0000. Chefsmekanikern som har gått den absolut högsta utbildningen i Audis internutbilningar, har aldrig någonsin varit med om något liknande. Men efter analyser och rådfrågningar från fabriken i Tyskland så har dom till slut slagit fast att det enda som kan utlösa att motorlampan lyser är en felaktig insprutning. Därför har man bytt luftmassemätaren idag och nu är det bara att hålla tummarna för att det här vara sista gången vi behöver besöka verkstaden på ett tag framöver. Tack vare nybilsgaranti och mobilitetsgaranti fick vi bärgning, lånebil, felsökning, reservdelar, och arbetskostnad, samt montering av en stänkskärm som hade lossnat - helt kostnasfritt. Tack Berners i Östersund, bilhandlare har mycket att lära av er! :)
Som alltid på en ledig kväll, ägnar jag minst en timme åt att finkamma alla kända bostadsförmedlingars hemsidor. Dessvärre dyker det inte upp mycket nytt mellan gångerna. Anmäler oss till hyresrätter lite titt som tätt på gavlegårdarnas hemsida, och hittar man något man skulle kunna tänka sig att köpa så finns det alltid något att gnälla på - för litet, för dyrt, för ocentralt, för mycket rust o.s.v. Har anmält oss ett par gånger på Aberdeens hemsida också. Deras intresseanmälan kräver en roman typ, och sen får man ett mail efter tre veckor där det står att lägenheten har gått till en annan sökande. Lite oklart vad dom har för kösystem. Hur som helst. Fram tills att vi hittar pärlan fortsätter jag drömma om walk-in-closets, köksöar och en stooooor vit helkaklad tvättstuga :)
Och med det vill jag också lägga ut en krok i cyberspace. Vi söker boende någorlunda centralt i Gävle eller Sandviken, i princip allt är av intresse, enda undantaget är andrahands boenden, och tidsbestämda boenden.
Okej mina damer och herrar. Packningen har börjat på allvar. Idag har jag packat ner i princip allt vi inte använder fortfarande. Insåg att jag känner mig själv för väl och tänkte; varför vänta till in i det sista? Så nu har allt från vinterjackor, till travar av matlagningsmagasin packats ner i låda efter låda. Som tur var kommer mamma Eva upp och hjälper oss att köra hem lite lådor när det är dags för hemresa. Tack på förhand mamsen! :)
Igår hade jag och min bättre hälft planerat en tur till Östersund för att få komma bort från byn, och kanske shoppa lite. I samma veva vi startade bilen, tändes motorlampan och vi hörde ett gnissel från motorn. Ett par samtal senare var en bärgare på väg för att hämta våran skrothög, och för att lämna lånebilen som vi skulle få. Orkar inte tänka worst case scenario, så att vi låter bilhistorian vara tills att verkstaden ringer.
Hur som, ett par timmar försenade, gav vi oss av mot Östersund.
Som vanligt när man ger sig ut för att shoppa, hittar man inget man vill ha. Fick med mig detta hem i alla fall.
Kavaj, H&M. Klänning, H&M. Cardigan, Rut mfl.
En kornblå kavaj i en rätt tight modell. En mönstrad långklänning. Och till sist, en aprikosrosa stickad cardigan, med dragkedja och fick-detaljer.
Kvällen avslutades i soffan, med en bit god mat :)
Zack med sin flamma Doris <3
Om man smyger, kan man krypa upp i sängen när matte snoozar.
Säsongens sista besök i Våffelstugan i Lillådalen.
Lugnet som infinner sig i kroppen när man har spenderat en hel dag utomhus, är fantastiskt. Vädret; sol, ett par grader plus och bluebird som det heter i "folkmun" (klarblå himmel, inte ett moln i syne) bjöd in till en morgonpromenad ner till sjön, flera timmars fantastisk skidåkning med obligatorisk lunch på Hummeln, samt häng på Dahlbomsterrassen tsmns med mannen i mitt liv och våran fantastiska lilla vovve. Nu sitter vi alla tre i soffan, nyätna, nyduschade och mycket nöjda med en av sensäsongens bästa skiddagar.
(Och nej, jag åker inte alltid utan hjälm. Idag vart det så. Alternativet var att åka utan mössa under hjälmen och det funkar inte med mina trötta öron. Alla borde ha hjälm, oavsett ålder, skicklighet, erfarenhet o.s.v Idag var som sagt ett undantag.)
Personerna på bilden har ingenting med texten att göra.
Lätt bästa vovven! <3
21 dagar till vårpromenader i Boloungern, mysfika, grillkvällar, kaffe, sol o.s.v o.s.v.
Stackars lilla jag har, inför den största helgen på hela säsongen, gått och blivit sjuk. Har jätteont i halsen, och är lite hostig. Har bara haft symptom i två dagar, så jag misstänker att det kommer bryta ut på allvar under helgen.
Dom senaste dagarna i bilder:
Självservering.
Jag och Mattias var lediga tillsammans i söndags, så då hade vi en riktig heldag. Åkte skidor, tog med oss Zack ner på byn och hängde runt lite, myste hemma, och avslutade kvällen med Söndagspingis på Wersens. Våren är absolut på väg här uppe, hela förloppet får sig en rejäl skjuts i form av magisk vårsol om dagarna, men om nätterna ligger tempen kring -10 och allt som har tinat blir djupfyrst igen.
Måste tipsa om en produkt som jag har provat nu i en vecka ungefär.
Cliniqus trestegsbehandling består av en rengörande tvålgel (1), ett ansiktsvatten (2), och en återfuktande ansiktskräm (3). Förpackningarna är pyttesmå (finns i större också), men mängden man förbrukar per användning är knappt synbar. Av tvålen till exempel behöver man knappt en halv lillfingernagel. Och huden...den är som sammet efteråt.
Nåväl. Ska ta en alvedon nu, dra igång Sex and the City-filmen. Men först en påskhälsning från Jämtland :)
Jag vet. Inläggen haglar inte direkt i den här bloggen. Anledningen till detta fenomen är att världens bästa sol har förgyllt våran vardag varje dag, japp du läste rätt, VARJE dag i två veckors tid. Börjar bli mer eller mindre livrädd, då jag hyser en tyst filosofi om att Sverige tilldelas x antal soldagar per år, oavsett årstid. Dessa soldagar plockar man då helst ut under en årstid då man faktiskt kan sola större delen av kroppen, rasta sig själv utomhus utan skoteroverall och kängor, samt slippa hjärtinfarkter utlösta av snö-ras-från-tak-buller - d.v.s. på sommaren. Nåväl. Det finns inte mycket att klaga på i mitt liv förtillfället. Jag, Zack och min bättre hälft äter frukost på våran lilla uteplats varje morgon (läs kl.12) i solen. När vi inte jobbar åker vi skidor, käkar brunch, tränar, är ute på galej med kollegor, eller bara hänger här på Vikbölevägen. Måste försöka förstå hur bra vi har det egentligen. Det folk kallar sin semester är i princip våran vardag.
Idag har jag, Veronika och Zack hängt på Dahlboms terrassen. Hur mysigt som helst i solen, och Zack skötte sig exemplariskt. Vart tjenis med en liten 1-åring, och höll allmän koll på folk :)
Säsongens by-rea har dragit igång också. Skidsportaffärerna i byn rear ut utgående sortiment, eller säsongens sortiment till allt från 30% ända upp till 70% rabatt. Detta innebär att det är livsfarligt för sånna som mig att vistas på byn med en plånkbok i handen. För dom som inte vet slutade mitt ekonomiska sinne att utvecklas nån gång vid tretton års ålder. Dock införskaffade jag ett par riktigt varma vantar idag. Har tittat på dom flera ggr, men idag var det 30% så då slog jag till. Kombi är ett riktigt bra märke, och dom här var det även innervantar i, och det bästa - leopard!!!!! :)
Lätt värt 250:- om man ska trava runt med lillvovven i snöstorm! :)
Även om vi inte står i stargroparna för en flytt ännu så hemnet-surfar jag en hel del och ramlade över den här skönheten i sandviken (!) i förrgår. Mycket som matchade våra "önskemål" på ett boende.
Äääääälskar den öppna planlösningen, att det är rätt avskalat men ändå ombonat, ljust, köksö, rejält kök, golvet o.s.v. Var till och med tvungen att kontakta mäklaren för att kolla när de nuvarande ägarna kunde tänka sig flytta ut. Då en ev flytt är möjlig i mitten på augusti för våran del, så förstår man att det är lite för långt fram för säljarna. Hoppas på flera sånna här guldklimpar. Bilder: hemnet.se
Man funderar så mycket. På allt. Vad kommer nästa steg i livet vara? Vart ska man bo? Vart ska man jobba? Typ som att livet är en självklarhet. Något som alltid kommer att finnas här. Tills jag en söndagskväll slinker in på bloggen som ger mig verklighetens kalldusch - en påminnelse om att livet är skört som en fjärilsvinge, en påminnelse om en tid då inte ens jag tog livet för givet...en dag för 17år sen då vi, svart på vitt, fick uppleva raka motsatsen till livets självklarhet.
Jag har nämnt det förut och jag gör det igen: Läs om Kristian Gidlunds kamp mot cancern på hans blogg I kroppen min. Kristian har drabbats av cancer för andra gången i sitt tjugonioåriga liv, denna gången av obotlig sådan. På sin blogg berättar han målande om hur han upplever livet, cellgifterna, famlijen, och hur han fasar inför livets slutskede. Här är ett utdrag från inlägget Stilla, stilla från 15:e februari, 2013.
"Jag ska lämna er en stilla natt, försiktigt i mörkret. I drömmarna kommer ni att känna en närhet. Hur jag håller om er. Och när ni vaknar kommer allt att vara som vanligt, men ändå så annorlunda. Ni kommer att förenas i tårarna. Känna gemenskap i sorgen. Se det som en styrka tillsammans. Kom sedan för att ta ert avsked. Smek min kind. Håll min hand. Säg det ni vill säga.
Vi kommer att skiljas åt. Men jag ska göra mitt bästa för att alltid finnas nära. Skräms inte när ni överraskas. Överrumplas. Var inte rädda när en närvaro gör sig påmind. När energierna känns annorlunda. Det kanske bara är jag.
Min familj, mina vänner – ni, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses. En dag ska vi återförenas. En dag är det vi igen.
Håll det inte som en lösning, känn det som en tröst: bara döden skiljer oss åt.
Skymta en eld på berget, långt där borta."
Givetvis blir man ganska nedstämd, det är många tunga inlägg och det har blivit många tårar efter att ha läst Kristians texter. Man känner för honom, och lider med honom och hans famllj. Dock kan man känna en otrolig tacksamhet över att vara välsignad med det man har. Och till dig Kristian kan jag bara säga tack för det du ger genom din blogg. Fortsätt att kriga, och vara den du är så länge du orkar <3
Sitter och degar i soffan, och halkade just in på den här bloggen, tjejen som driver den har också en nätshop med jäääättemycket fint. Den är kanske mest inriktad på trädgård, men det finns lite ljus, korgar, lyktor, vintageprylar, prints, och även en del pysselmaterial - jag slog till på två washitejper och lite vita kort, det är ju snart dags att göra påskkort! ;) (Ja, jag vet att jag är den enda människan i världen som fortfarande skickar påskkort, låt mig va konstig.)
Köpte även en sax, som absolut kommer att få hänga framme.
Bostadsfrågan har länge vart ett hett ämne på bloggen och eftersom att det är spikat och klart att vi åker till Gotland i Juli så har vi bestämt oss för att hyra ut lägenheten ända till augusti. Under man och juni, har mina fantastiska svärföäldrar tagit oss under sina vingar och låter oss bo där tills det är dags att åka söderut. Det känns såklart lite annoslunda och nytt, men jag är helt säker på att det kommer gå jättebra. Under dom två månader vi har i Gävle innan vi åker planerar jag att stämpla för första gången i mitt liv, ströjobba lite, och kanske till och med har semester ;)
Nackdelen med att bo som vi gör, alltså "tillfälligt", är att det kliar i fixa-dona-bygga-måla-inreda-göra-i-ordning-nerven. Framför allt nu när det börjar bli lite vår, och det kryllar av härliga inspirationstips i inredningstidningar och bloggar. Fick liiiiite utlopp för mitt craving idag när jag hittade på en liten bit dekorationsplast som jag tydligen hade packat ner. En gammal present ask fick en roligare kostym.
Dags att hämta min fina kille på vårat roliga, härliga jobb, pyss!
Fredagen den första mars. Känns skönt. Mars ringer synonymt med vår i min lilla knopp. Tyvärr är det allt annat än vår i Åre. Sist jag skrev var 21:a februari och var vi inne i en skön högtrycksvåg. Tempen låg på drygt 3+, solen höll sig framme, takdropp och ja-deh ja-deh. Framtills i tisdags. Då vaknade vädergudarna på fel sida och sen dess har det snöat och stormat konstant. Jag hade någon form av pepp-talk med min andra hälft igår där jag , mycket målande, beskrev att vi befinner oss i en skarv mellan två årstider nu och så fort man har kommit över den skarven så kommer våren rasa in när som helst. Antar att jag får hålla det samtalet i bakhuvudet ett par veckor till.
Mattias har pratat en längre tid om att åka hem, lite som en halvlekspaus i säsongen, få andas, och knarka lite gävle-luft. Mattias jobbar nästan dubbelt så mycket som mig, så den här "ledigheten" på hela två dagar kommer mycket passande. Vi kommer att åka ner på tisdagmorgon, och hem igen på torsdagmorgon. Den enda planen vi har för hemmavistelsen är att inte göra nånting alls! :)
Har ni vägarna förbi Åre så ska jag berätta om ett ställe som jag har förälskat mig i. Framtills dess hade jag aldrig vart in där, men av en slump, slank jag och Mattias in där i Söndags.
Åre Delikatess heter stället, och deras slogan lyder "Shop, Drink, Dine" och här kan man, precis som det låter, handla härliga delikatesser, ta en drink eller ett glas vin, eller om man så vill äta middag. Åre Delikatess har hyllmetrar med produkter från världens alla hörn. Du hittar pasta, oliver i olika inläggningar, kryddor, oljor, vinäger, högkvalitativ choklad, kaffe, te, marmelader, ostar, och en rad olika charkdelikatesser bla. hemgjorda renkorvar, rensteksmousse och gravrökt älg - allt gjort på kockens egna recept.
Kocken, som jag tyvärr inte minns namnet på, berättade med stolhet om tanken bakom Åre Delikatess, hur dom jobbar och hur dom väljer sina produkter. Medans han pratade, plockade han med varorna i kyldisken och sliter plöstligt upp en grå, dammig klump - Den här måste ni prova!!!, utbrister han och skär snabbt upp ett par tunna skivor av det som alltså var en italiensk lufttorkad skinka som heter Gota, och den här typen av skinka torkas i marken. Japp, man gräver ner den i marken och låter den torka ut där :)
...och i ungefär samma sekund man stoppar den i munnen hamnar man i skink-himlen! För er som inte planerar att göra någon Jämtlandstripp så har Åre Delikatess har en webbshop också ---> http://aredelikatess.se
Hua, tiden rusar, måste hoppa i jobb-paltorna nu! Hörz.
...Då ska vi se om jag lackar ur helt när mitt långa inlägg försvann fast jag sparade det som utkast...Japp.
Nåväl. Drömmen om vita golv goes on...
Vita trägolv tillsammans med våran något generösa takhöjd skulle vara sååå fint. Men Zacks svarta lurviga päls i kombination med min städmani känns inte optimalt.
Idag har solen spridit ljus och kärlek över Åre, så jag och Mattias passade på att äta lunch utomhus för första gången för i år. I en varsin solstol ute på våran terass satt vi med en kopp kaffe och gofika. Samtidigt försökte jag föreställa mig hur vi kommer att stuva in oss på 49kvm, sex trappor upp, när vi kommer hem. (Stark bubblare på listan över mina i-landsproblem.)
Måndagen den 11:e februari, klockan 08.45 satt jag yrvaken och förväntansfull i soffan med datorn i knät. Tjugo minuter senare stod det klart att jag hade roffat åt mig två biljetter till konserten i Ericson Globe Arena den 29:e maj.
Jag, Maria Bäckström, är den största Beyonce-nörden i ett par skor, förutom möjligtvis Stefan Norell. Och gissa om jag är glad över att hon kommer till Sverige igen! Eftersom att jag kommer sjunga, skrika, gråta, vara euforisk och allmänt rabiat på konserten så har jag valt (tvingat?) Mattias att följa med mig. Tror inte han kommer gnälla när han inser att globen kommer vara knökat med en massa tjejer i olika åldrar, klädda i tokiga (läs minimala) kreationer för att matcha Queen B på scenen ;)
Alla hjärtans dag har gått till sin ända. Dagen som vägde ton när man i högstadiet och man funderade ihjäl sig på det allra viktigaste om man hade hookat upp med någon; Vad köper man till honom?! Guuuuud. Det får ju inte vara för dyrt, eller för billigt, för mycket, för löjligt, för rosa o.s.v. o.s.v. Drygt tio år senare är det inte lika komplicerat längre. Jag och Mattias är rätt duktiga på att skämma bort varandra annars, och just idag har vi gett varandra något mycket värdefullt: Ledig tid tillsammans. Vi började dagen med en frukost på Fjällgården, där även hundar är välkomna, så självklart fick Zack följa med på morgonmyset. Efter frukosten vankades det nödvändig (!?) shopping på byn. Mattias behövde nya jeans och lite annat och jag passade på att slå till på en jacka som jag har spanat in ett tag.
En underdunsjacka från Peak Perfomance, en produkt framtagen att ha under skidjackan under riktigt kalla dagar, men vanligare är att man har den som en skaljacka över en tjockare tröja under milda vinterdagar.
Slank in på en av Åres, tro det eller ej, många inredningsbutiker och hittade ombloggade Lilla Bruket. Handgjorda, jättehärliga produkter som luktar fantastiskt. Deras flytande tvål finns i dofter som mörk vanlij, gurkmynta, och citrongräs. Och det bästa av allt är väl kanske att dom är ekologiska, win! :)
Ska avsluta med pysslet som jag gjorde ikväll. Jag och mattias hade typ en åka-hem-till-gävle-nedräkningskalender när vi bodde här uppe sist. Vi trivs fantastiskt bra, och säsongen går faktiskt liiite för fort, men det kändes ändå självklart att vi skulle ha en likadan den här gången också :) Gjorde en provisorisk i oktober som vi hade framtills nu, men ikväll uppdaterade jag oss rejält.
Använt material? Presentpapper från IKEA, stämplar och bläck från Granit, samt eltejp som jag har "lånat" av brorsan. Lite otacksamma bilder, men jag tyckte det blev rätt coolt i alla fall.
Imorgon kommer svärmor och svärfar a.k.a farmor och farfar - tänk om den här lurven visste om det :)
Trött och sliten efter helgens super-service fick jag veta på eftermiddagen att jag inte skulle behöva jobba ikväll. Praise the lord! Jag bytte genast om till mys-mundering, införskaffade söndags-godis, och sen dess har jag suttit här i soffan och plöjt igenom serier, gosat med vovven, och gjort den dagliga rundan på it-världens bostadsmarknad.
Även om vi får för oss att flytta eller inte så lär det dröja innan vi kan göra slag i saken så idag har jag, arton minusgrader till trots, drömt mig bort i balkongdrömmar. Till hösten kommer föreningen att påbörja en balkongrenovering, med större och inglasade balkonger som slutprodukt, så därför blir det bara något enklare ingrepp där. Funderar på att kanske måla betonggolvet i någon knallig färg? Turkost är himla härligt att ha på balkongen, det är en färg som för tankarna till djupaste grekland med vita, putsade, svala hus, med turkos som accentfärg för att matcha havets färgskala.
Fast fick jag välja...
...så hade jag helst av allt haft en stor takterass med ett stort härligt bord för härliga luncher i solen...:)
Ska ta och hoppa i säng nu. Imorgonbitt är jag uppe med tuppen för att lägga beslag på ett gäng plåtar till Beyonces sverigebesök i Maj :)
